Jag kanske har funnit mitt kall!
Mitt kall som bloggare alltså. Att skriva om min vardag var skönt, fast på något sätt lite för personligt. Eller inte tillräckligt personligt? Jag vet inte riktigt. Men jag tröttnade.
Kanske har det att göra med hur rörigt mitt liv är just nu, på hur dålig jag är på att få rutin på skrivandet...eller helt enkelt på att ALLA gör det. Hur intressant kan det bli att läsa en blogg om mitt liv, om alla andra skriver bloggar om deras?
Internet har blivit medelsvenssons offentliga dagbok, och jag känner att jag inte riktigt vill vara en i mängden. Alla behöver en nisch, och vad kan jag säga; det finns redan en Blondinbella (eller rättare sagt, det finns en riktig, och miljontals wannabees..).
Så vad kan jag mycket om? Vad har jag alltid intresserat mig mycket för? Jo; Film. Jag älskar film. Sedan barnsben har jag, av en mamma som har varit filmregissör, fått förklarat för mig hur speciellt och underbart filmmediet är, och jag har dessutom en grundutbildning i det (har läst Filmkunskap, vad säger ni om det?).
Jag anser mig alltså ha någonting att säga. Tyvärr ser jag på filmer som är lite blandade, och alltså inte alltid på det allra senaste. Men bra film är bra film; oavsett om den är gjord nu eller för 20 år sedan.
Och för allt detta har jag Navid Modiri att tacka för. Jag kan inte bli recensent för filmkrönikan (för den finns ju inte längre) men jag kan banne mig skriva om film på min egen blogg!
Kanske har det att göra med hur rörigt mitt liv är just nu, på hur dålig jag är på att få rutin på skrivandet...eller helt enkelt på att ALLA gör det. Hur intressant kan det bli att läsa en blogg om mitt liv, om alla andra skriver bloggar om deras?
Internet har blivit medelsvenssons offentliga dagbok, och jag känner att jag inte riktigt vill vara en i mängden. Alla behöver en nisch, och vad kan jag säga; det finns redan en Blondinbella (eller rättare sagt, det finns en riktig, och miljontals wannabees..).
Så vad kan jag mycket om? Vad har jag alltid intresserat mig mycket för? Jo; Film. Jag älskar film. Sedan barnsben har jag, av en mamma som har varit filmregissör, fått förklarat för mig hur speciellt och underbart filmmediet är, och jag har dessutom en grundutbildning i det (har läst Filmkunskap, vad säger ni om det?).
Jag anser mig alltså ha någonting att säga. Tyvärr ser jag på filmer som är lite blandade, och alltså inte alltid på det allra senaste. Men bra film är bra film; oavsett om den är gjord nu eller för 20 år sedan.
Och för allt detta har jag Navid Modiri att tacka för. Jag kan inte bli recensent för filmkrönikan (för den finns ju inte längre) men jag kan banne mig skriva om film på min egen blogg!
Vårkänslor, framtidsnoja och förväntan
Nu har jag inte bloggat på ett riktigt bra tag...igen. Jag vet. Men så blir det.
Jag försöker just nu ägna så mycket tid jag kan åt boken (!) som jag faktiskt håller på att skriva. Jag har nu skrivit 23 sidor :) så det tar sig! Den måste vara klar senast 17 april, för då ska projektarbetet in...
Det går säkert...jag vill, jag kan, jag ska!
Jag längtar till våren, jag längtar efter söta klänningar, ballerinaskor, solglasögon och cafébesök. Göteborg är en underbar stad när våren kommer, när alla uteserveringar plötsligt fylls av människor som försöker fånga lite sol, som skvallrar och skrattar och dricker smoothies...
Igår var jag och sökte jobb. Det var läskigt. Och kul. Jag har fortfarande (trots att jag ju haft jobb förrut) inte riktigt förstått att det är på riktigt. Och igår var det ännu mer på riktigt, för det var inget sommarjobb jag sökte, utan ett riktigt jobb.
Jag har INGENTING att göra nästa höst om jag inte får det. Och ändå kändes det bara som något jag skulle göra, som ett grupparbete i skolan. Ingenting som hade med min framtid att göra. Ingenting som var jättejätteviktigt.
Och det kändes självklart att jag ska få det! Är inte det konstigt? Jag har bara lite arbetslivserfarenhet, och det är finanskris (dvs. ont om jobb), och trots att jag är medveten om allt detta så är det SJÄLVKLART för mig att jag ska få jobbet.
Jag tar studenten om några månader. Det är sannslöst. Och spännande. Och fruktansvärt. Några få månader...och sedan, tomhet.
Men en spännande tomhet, för jag är fortfarande naiv. Jag tror att om jag ler, har en positiv attityd och svarar ärligt, så får jag jobbet, och att jag kan göra vad jag vill. Jag är redo att möta världen :)
Jag försöker just nu ägna så mycket tid jag kan åt boken (!) som jag faktiskt håller på att skriva. Jag har nu skrivit 23 sidor :) så det tar sig! Den måste vara klar senast 17 april, för då ska projektarbetet in...
Det går säkert...jag vill, jag kan, jag ska!
Jag längtar till våren, jag längtar efter söta klänningar, ballerinaskor, solglasögon och cafébesök. Göteborg är en underbar stad när våren kommer, när alla uteserveringar plötsligt fylls av människor som försöker fånga lite sol, som skvallrar och skrattar och dricker smoothies...
Igår var jag och sökte jobb. Det var läskigt. Och kul. Jag har fortfarande (trots att jag ju haft jobb förrut) inte riktigt förstått att det är på riktigt. Och igår var det ännu mer på riktigt, för det var inget sommarjobb jag sökte, utan ett riktigt jobb.
Jag har INGENTING att göra nästa höst om jag inte får det. Och ändå kändes det bara som något jag skulle göra, som ett grupparbete i skolan. Ingenting som hade med min framtid att göra. Ingenting som var jättejätteviktigt.
Och det kändes självklart att jag ska få det! Är inte det konstigt? Jag har bara lite arbetslivserfarenhet, och det är finanskris (dvs. ont om jobb), och trots att jag är medveten om allt detta så är det SJÄLVKLART för mig att jag ska få jobbet.
Jag tar studenten om några månader. Det är sannslöst. Och spännande. Och fruktansvärt. Några få månader...och sedan, tomhet.
Men en spännande tomhet, för jag är fortfarande naiv. Jag tror att om jag ler, har en positiv attityd och svarar ärligt, så får jag jobbet, och att jag kan göra vad jag vill. Jag är redo att möta världen :)
Vad hände med julkänslan i år?
Så var det Julafton igen. Utanför mitt fönster är det mulet och marken är grön...
Jag saknar barndomens vita jular...de som var så olidligt långa, och samtidigt så underbara. De då man fortfarande ville tro på tomten. De då julen verkligen var magisk.
Jag har alltid älskat julen. In i det sista, efter att alla mina kompisar gett upp och förlikat sig med att se på julen som bara ett kommersiellt jippo, höll jag fast vid att det var något viktigt, något speciellt...ja. Något som jag inte kunde leva utan.
Men i år har jag inte fått någon julkänsla. Inte alls. Så, det är julafton. Jaha, va trevligt...
Kanske beror det på finanskrisen, som fått alla att spara på pengarna och säga "Vi byter inte julklappar i år va? Vi gör något tillsammans istället "(vilket iof är mysigt, men inte riktigt samma sak).
Utan prasslet av papper är det inte jul! Utan hetsshopping blir det ingen jul.
De få julklappar jag köpt i år har inte heller varit som vanligt...jag brukar alltid lägga ner min själ i att hitta DEN PERFEKTA julklappen till varje person (det kanske inte alltid lyckas, men det har iaf alltid varit mitt mål). I år ringde jag och frågade vad de ville ha...och köpte julklappen därefter.
Nästa år, då ska allting vara som vanligt (säger jag nu, när jag inte ens vet om jag kommer att vara hemma då...eller vad jag kommer göra då...). Och julklapparna ska vara många, och perfekta, och genomtänkta.
Nu lyssnar jag på Absolut Christmas, desperat på jakt efter julkänslan...och det hjälper lite...
God Jul på er alla, jag hoppas ni har hittat den där magiska julkänslan, blandningen av hemlighetsmakeri, doften av julmat, granen och ljudet av julsånger blandat med hela släktens kollektiva tjafs...Det är så det ska vara.
Jag saknar barndomens vita jular...de som var så olidligt långa, och samtidigt så underbara. De då man fortfarande ville tro på tomten. De då julen verkligen var magisk.
Jag har alltid älskat julen. In i det sista, efter att alla mina kompisar gett upp och förlikat sig med att se på julen som bara ett kommersiellt jippo, höll jag fast vid att det var något viktigt, något speciellt...ja. Något som jag inte kunde leva utan.
Men i år har jag inte fått någon julkänsla. Inte alls. Så, det är julafton. Jaha, va trevligt...
Kanske beror det på finanskrisen, som fått alla att spara på pengarna och säga "Vi byter inte julklappar i år va? Vi gör något tillsammans istället "(vilket iof är mysigt, men inte riktigt samma sak).
Utan prasslet av papper är det inte jul! Utan hetsshopping blir det ingen jul.
De få julklappar jag köpt i år har inte heller varit som vanligt...jag brukar alltid lägga ner min själ i att hitta DEN PERFEKTA julklappen till varje person (det kanske inte alltid lyckas, men det har iaf alltid varit mitt mål). I år ringde jag och frågade vad de ville ha...och köpte julklappen därefter.
Nästa år, då ska allting vara som vanligt (säger jag nu, när jag inte ens vet om jag kommer att vara hemma då...eller vad jag kommer göra då...). Och julklapparna ska vara många, och perfekta, och genomtänkta.
Nu lyssnar jag på Absolut Christmas, desperat på jakt efter julkänslan...och det hjälper lite...
God Jul på er alla, jag hoppas ni har hittat den där magiska julkänslan, blandningen av hemlighetsmakeri, doften av julmat, granen och ljudet av julsånger blandat med hela släktens kollektiva tjafs...Det är så det ska vara.
haha, ja så blev det med det.
Fick precis ett samtal från min kompis, och byter nu om till pyjamas. Det blir ingen Julfest för min del.
De var tydligen jättehårda, och flera hade blivit tagna (förhoppningsvis dock inte polisanmälda). Folk hade tydligen t.o.m. blivit av med sina riktiga leg, för att de inte var tillräckligt lika kortet (vilket är helt absurt, med tanke på att de flesta 18-19 åringar har leg med foton på vilka de är ca 13!).
Så nu ska jag titta på CSI med pappa istället...Så kan det gå.
De var tydligen jättehårda, och flera hade blivit tagna (förhoppningsvis dock inte polisanmälda). Folk hade tydligen t.o.m. blivit av med sina riktiga leg, för att de inte var tillräckligt lika kortet (vilket är helt absurt, med tanke på att de flesta 18-19 åringar har leg med foton på vilka de är ca 13!).
Så nu ska jag titta på CSI med pappa istället...Så kan det gå.
Jag ger upp; nu får vi se vad som händer.
Hjälp! Jag tror att jag ikväll för första gången kommer att använda ett falskleg. Jag vet att det är töntigt att jag är nervös, men jag kan inte hjälpa det. Jag är så rädd att vakten bara kommer att titta på mig, och säga "lilla du, inte en chans att det här är du, sätt dig snällt där och vänta på polisen..".
Ni måste förstå att det här inte är en överdrift; jag blir alltid tagen när jag gör något som man inte får göra! Och det beror inte ens på att jag inte kan behålla huvudet kallt, för oftast blir jag bara tagen av en olyckshändelse, trots att risken att jag faktiskt skulle bli upptäckt är en på miljonen. Jag är alltid en på miljonen.
Jag vet vad ni tänker, om jag nu vet allt detta, varför gör jag det? Två anledningar; 1) det är skolfest, och när jag satt hemma förra veckan ångrade jag mig så förfärligt...och 2) jag känner att jag någon gång måste utmana ödet, och vägra acceptera att universum verkar vilja att jag ska vara en snäll och laglydig medborgare (jag kommer inte att ha någonting att berätta för mina barnbarn om när jag var ung och dum!).
Sitter just nu och väntar på information från mina kompisar som ska gå in, och undersöka hurpass hård vakten är. Om jag har tur kollar han bara att hårfärgen stämmer (men jag har ju aldrig tur med sådant...).
Men jag tänker såhär; om jag åker fast får jag böter och en prick i register i 5 år. Jag dör inte. Jag blir inte skickad till ett fängelse där jag får leva på vatten och bröd. Och detta är vad som kan hända i VÄRSTA fall. I bästa fall går jag bara rakt in, och har jättekul. I något mittemellanscenario säger vakten "Lilla gumman, det här är inte du, gå hem innan jag tillkallar polisen".
Wish me luck (I'm going to need it).
Ni måste förstå att det här inte är en överdrift; jag blir alltid tagen när jag gör något som man inte får göra! Och det beror inte ens på att jag inte kan behålla huvudet kallt, för oftast blir jag bara tagen av en olyckshändelse, trots att risken att jag faktiskt skulle bli upptäckt är en på miljonen. Jag är alltid en på miljonen.
Jag vet vad ni tänker, om jag nu vet allt detta, varför gör jag det? Två anledningar; 1) det är skolfest, och när jag satt hemma förra veckan ångrade jag mig så förfärligt...och 2) jag känner att jag någon gång måste utmana ödet, och vägra acceptera att universum verkar vilja att jag ska vara en snäll och laglydig medborgare (jag kommer inte att ha någonting att berätta för mina barnbarn om när jag var ung och dum!).
Sitter just nu och väntar på information från mina kompisar som ska gå in, och undersöka hurpass hård vakten är. Om jag har tur kollar han bara att hårfärgen stämmer (men jag har ju aldrig tur med sådant...).
Men jag tänker såhär; om jag åker fast får jag böter och en prick i register i 5 år. Jag dör inte. Jag blir inte skickad till ett fängelse där jag får leva på vatten och bröd. Och detta är vad som kan hända i VÄRSTA fall. I bästa fall går jag bara rakt in, och har jättekul. I något mittemellanscenario säger vakten "Lilla gumman, det här är inte du, gå hem innan jag tillkallar polisen".
Wish me luck (I'm going to need it).
Drinkar och bongotrummor
Jag finner mig ha mer och mer tid, nu när julen närmar sig, och istället för att som vanligt knappa in facebook i webbläsaren finner jag mig hamna här.
Jag sitter och smuttar på en yoghurtdrink, i förberedelse inför kvällen. Ikväll är det nämligen fest. Eller ja, något liknande i alla fall. Jag ska först lära mig spela bongotrummor, sedan dansa till bongotrummor, alternativt stå i baren som vi hade tänkt ha...jag är nämligen en av arragörerna av denna magiska afton. (och yoghurtdrinken ska alltså vara en bas för att alkoholen inte ska fräta ett hål i min mage..)
Rent allmänt kan jag väl säga att festplanering den senaste tiden blivit en hobby, eftersom vi titt som tätt ordnar fester för våra bekanta ("Vi" är en liten arbetssam skara på ca 5 pers). Nästa vecka ska vi ha stor vinterfest!
Vi var och shoppade loss på IKEA förra veckan, och jag kan säga att vi brände hur mycket pengar som helst på girlanger, istappar, julgranskulor och ljusslingor (som förresten är bland det dyraste jag sätt på IKEA). Allting kommer att gå i vitt, silver och blått, t.o.m. drinkarna. Det kommer att bli såååå snyggt :)
Har för övrigt upptäckt att det är riktigt roligt att stå i baren! Jag funderar på att gå en bartenderkurs, man vet aldrig när man kan behöva ett extrajobb, och bartender verkar riktigt roligt...Jag gillar tempot, och alla glada (och iof mindre glada) människor och effektiviteten. Kände mig extremt duktig då jag förra gången blandade drinkar, tog betalt och gav ut växel i ett rasande tempo, och till på köpet blev ombedd att blanda "vad jag ville" åt en kille som inte visste vad han ville ha...
Känner att det börjar bli en hel del kurser som jag vill gå, jag vet bara inte när jag hade tänkt göra allt detta;
Bartenderskurs
Frisörkurs
Baristautbildning
Sen hade det inte varit helt fel att vara utbildad make-up artist...och massös... haha, nu känner jag att det börjar skena iväg lite. Jag vet inte hur jag hade tänkt hinna det här medan jag pluggar (juridik eller psykologi, har inte riktigt bestämt mig än), jobbar och försöker skriva...det går kanske inte riktigt ihop...
Jag tänker mycket på framtiden nu, nu när det bara är 6 månader kvar till studenten. Jag undrar vad jag är på Lucia nästa år. Vad jag gör. Vem jag är.
Det är riktigt, riktigt skönt att vara tillbaka...(och jag ska försöka hålla mig här)
Babyfood
Jag sitter och smuttar på en yoghurtdrink, i förberedelse inför kvällen. Ikväll är det nämligen fest. Eller ja, något liknande i alla fall. Jag ska först lära mig spela bongotrummor, sedan dansa till bongotrummor, alternativt stå i baren som vi hade tänkt ha...jag är nämligen en av arragörerna av denna magiska afton. (och yoghurtdrinken ska alltså vara en bas för att alkoholen inte ska fräta ett hål i min mage..)
Rent allmänt kan jag väl säga att festplanering den senaste tiden blivit en hobby, eftersom vi titt som tätt ordnar fester för våra bekanta ("Vi" är en liten arbetssam skara på ca 5 pers). Nästa vecka ska vi ha stor vinterfest!
Vi var och shoppade loss på IKEA förra veckan, och jag kan säga att vi brände hur mycket pengar som helst på girlanger, istappar, julgranskulor och ljusslingor (som förresten är bland det dyraste jag sätt på IKEA). Allting kommer att gå i vitt, silver och blått, t.o.m. drinkarna. Det kommer att bli såååå snyggt :)
Har för övrigt upptäckt att det är riktigt roligt att stå i baren! Jag funderar på att gå en bartenderkurs, man vet aldrig när man kan behöva ett extrajobb, och bartender verkar riktigt roligt...Jag gillar tempot, och alla glada (och iof mindre glada) människor och effektiviteten. Kände mig extremt duktig då jag förra gången blandade drinkar, tog betalt och gav ut växel i ett rasande tempo, och till på köpet blev ombedd att blanda "vad jag ville" åt en kille som inte visste vad han ville ha...
Känner att det börjar bli en hel del kurser som jag vill gå, jag vet bara inte när jag hade tänkt göra allt detta;
Bartenderskurs
Frisörkurs
Baristautbildning
Sen hade det inte varit helt fel att vara utbildad make-up artist...och massös... haha, nu känner jag att det börjar skena iväg lite. Jag vet inte hur jag hade tänkt hinna det här medan jag pluggar (juridik eller psykologi, har inte riktigt bestämt mig än), jobbar och försöker skriva...det går kanske inte riktigt ihop...
Jag tänker mycket på framtiden nu, nu när det bara är 6 månader kvar till studenten. Jag undrar vad jag är på Lucia nästa år. Vad jag gör. Vem jag är.
Det är riktigt, riktigt skönt att vara tillbaka...(och jag ska försöka hålla mig här)
Babyfood
Mystiskt....
Jag har inte varit inne på denna blogg på evigheter, och så plötsligt fick jag för mig att jag skulle logga in, och till min förvåning märkte jag att det faktiskt är folk som kikar in, varje dag.
Vilka är ni, mystiska människor, som så enträget vill se vad jag skriver...och som väntar på att jag ska sluta lata mig och börja blogga igen?
Jag tror inte att jag berättat det än, men jag har börjat skriva en bok! Faktiskt. Jag gör det som mitt projektarbete. Har nu skrivit ca 17 sidor, och är rädd, förvirrad och förväntansfull!
Låt oss bara hoppas att jag kan hitta lite tid till den i mitt hektiska liv, annars kommer jag att få isolera mig under hela jullovet och bara skriva...
Vilka är ni, mystiska människor, som så enträget vill se vad jag skriver...och som väntar på att jag ska sluta lata mig och börja blogga igen?
Jag tror inte att jag berättat det än, men jag har börjat skriva en bok! Faktiskt. Jag gör det som mitt projektarbete. Har nu skrivit ca 17 sidor, och är rädd, förvirrad och förväntansfull!
Låt oss bara hoppas att jag kan hitta lite tid till den i mitt hektiska liv, annars kommer jag att få isolera mig under hela jullovet och bara skriva...
Hallå igen!
Nu har jag inte bloggat på evigheter (eller..jo..har försökt att hålla den andra bloggen lite bättre uppdaterad...men det var inte så kul som jag trodde..har tröttnat lite).
Den här bloggen var rolig att skriva på. Jag saknar den. Funderar på att ta upp den igen...
Just nu har jag dock inte tid (imorgon ska jag på klassresa till Stockholm i 3 dagar, igen. Men med en ny klass den här gången..och så är vi tre år äldre...Oj, tiden flyger verkligen!) att börja skriva mycket just nu.
Måste packa!
Men jag hoppas att vi hörs riktigt, riktigt snart!
Den här bloggen var rolig att skriva på. Jag saknar den. Funderar på att ta upp den igen...
Just nu har jag dock inte tid (imorgon ska jag på klassresa till Stockholm i 3 dagar, igen. Men med en ny klass den här gången..och så är vi tre år äldre...Oj, tiden flyger verkligen!) att börja skriva mycket just nu.
Måste packa!
Men jag hoppas att vi hörs riktigt, riktigt snart!
Angående pausen
Hej, jag är verkligen jätteledsen att jag inte har bloggat, men jag har varit inlåst på mitt rum med olika läroböcker i flera veckor nu!
Återkommer så fort jag kan hämta andan!
Håll ut, och återkom!
Babyfood (från mörkret i fängelsehålan)
Återkommer så fort jag kan hämta andan!
Håll ut, och återkom!
Babyfood (från mörkret i fängelsehålan)
Jag vet, jag skäms, men jag kommer tillbaka!
Här är jag igen, den konstant otrogna bloggaren...
Mitt liv har varit hektiskt på sistone...eller egentligen inte hektiskt...men...ja, jag vet inte. Jag har haft mycket att göra, men inte gjort hälften av det.
Men jag har helt enkelt inte orkat, eller ens velat blogga...
Nu ska jag i alla fall till Polen och vila upp mig över påsk..och sedan hade jag tänkt att jag skulle ta tag i bloggen igen, på riktigt den här gången.
Om jag faktiskt lyckas vet jag inte, men jag hade tänkt börja med att designa om sidan, och sedan införa lite rutiner...t.ex. en veckokrönika och lite annat smått och gott.
Annars kommer det givetvis att vara samma jag, bara förhoppningsvis lite klokare, som för ett år sedan när jag startade bloggen. Bara nya tankar, nya drömmar och nya missöden!
Som det ska vara, alltså.
Så, jag hoppas att ni ser fram emot den nya bloggen lika mycket som jag :D
See you soon
Babyfood
Mitt liv har varit hektiskt på sistone...eller egentligen inte hektiskt...men...ja, jag vet inte. Jag har haft mycket att göra, men inte gjort hälften av det.
Men jag har helt enkelt inte orkat, eller ens velat blogga...
Nu ska jag i alla fall till Polen och vila upp mig över påsk..och sedan hade jag tänkt att jag skulle ta tag i bloggen igen, på riktigt den här gången.
Om jag faktiskt lyckas vet jag inte, men jag hade tänkt börja med att designa om sidan, och sedan införa lite rutiner...t.ex. en veckokrönika och lite annat smått och gott.
Annars kommer det givetvis att vara samma jag, bara förhoppningsvis lite klokare, som för ett år sedan när jag startade bloggen. Bara nya tankar, nya drömmar och nya missöden!
Som det ska vara, alltså.
Så, jag hoppas att ni ser fram emot den nya bloggen lika mycket som jag :D
See you soon
Babyfood
Tjejsnack v. 7
Tjejsnack Vecka 7/08
Äta ute Ämnet kommer från Camilla Svensson
Äta ute Ämnet kommer från Camilla Svensson
- Hur ofta äter du mat ute? Alldeles för ofta. Iom att jag går i skolan i stan, har aktiviteter efter skolan och allmänt är hemifrån en hel del så blir det minst 2 gng i veckan...inte bra.
- Vad/vart äter du då helst? Hm..allt möjligt. Pad Thai på Kalaya är ju en favorit, eller pizza, eller sushi, eller bara "mat" på café, eller...ja...allt :D McDonalds är dock alltid back-up stället, oftast i brist på tid eller pengar.
- Vad har du på din favoritpizza? Om jag ska välja själv äter jag alltid "Capricciosa", om jag ska dela med någon alltid "Hawaii". Men jag gillar det mesta, faktiskt :P
- Provar du ofta nya ställen/maträtter, varför/varför inte? Nja. Jag gör det gärna, men inte ofta. Det senaste har det blivit väldigt mycket samma ställen och samma mat, mest för att det är så gott :P Men det kan bli lite långtråkigt i längden, även om jag just nu är sugen på Pad Thai.
- Går du ofta på café och fikar, vad? Ja, men inte lika ofta som förrut. Har blivit mer mat ute på sistone, mest för att jag är så trött på att en kladdkaka och en smothie kostar lika mycket som lunch! Wtf liksom!!! Men annars joo...
Kladdkaka är ju alltid en klassiker, liksom någon typ av smothie, "fruitmix" eller liknande. Kaffe köper jag på ett café vid skolan varje dag (lite dyrt, men det håller mig vid liv!) och ibland blir det en "cookie" också..(såå goda!!).
Tjejsnack v. 6
Tjejsnack Vecka 6/08
Astrid Lindgren Ämnet kommer från Linda Johansson
Astrid Lindgren Ämnet kommer från Linda Johansson
- Har du läst mycket av Astrid Lindgrens böcker och/eller sett många av hennes filmer? Ja det har jag. Jag har läst inte alla, men väldigt många av hennes böcker. Filmer är det värre med, men har sett ganska många där också.
- Vilken/vilka favoriter har du? Bröderna Lejonhjärtan och Ronja Rövardotter
- Vilken Astrid Lindgren-figur kan du absolut inte med? Jag hatar "Lina" i Emil i Lönneberga, och så tål jag faktiskt inte Karlsson. Han är ju så jobbig!!
- Vem av Astrid Lindgren-figurerna är du mest lik? Hm..det skulle väl i så fall vara Ronja. Eller Annika, men det vill jag inte tro (hon är ju så...tråkig).
- Vem av Astrid Lindgren-figurerna skulle du vilja vara? Varför? Ja, det är ju lite svårt förstås. Har nog alltid drömt lite om att vara Ronja, men visst finns det andra som också är underbara. Att vara Pippi hade ju inte varit helt fel, eller Madicken, eller...ja alla möjliga.
Tjejsnack v. 5
Tjejsnack Vecka 5/08
Mående
Mående
1 - Hur mår du idag? Hyfsat bra, men är trött.
2 - När var du sjuk senast? Jag har inte varit ordentligt sjuk på ett tag, men jag har varit hängig i snart 1 månad...
3 - Vad är det värsta i sjukdoms/skadeväg du provat på? Magsjuka, definitivt. Hemskt. 40-graders feber är också äckligt jobbigt. Det värsta var nog magsjuka följt av 40-graders feber. Var sjuk i 2 veckor då...
4 - När hade du senast en riktig må-toppen-period? Kommer jag inte ihåg. Troligtvis på sommaren :) Åh..älskar sommarlov!!
5 - Vad får dig att må bra? Vänner, ljus, värme, sömn, sol (!) och förväntningar (dvs. planer på att göra något underbart).
Tjejsnack v. 4
Tjejsnack Vecka 4/08
Favoritprogram Ämnet kommer från Camilla Svensson
Favoritprogram Ämnet kommer från Camilla Svensson
- Hur mycket tittar du på TV? Hm...det vågar jag knappt erkänna. Det blir väl..säkert...4 timmar per dag. Hjälp, jag är beroende! Att jag alls har vänner, och ett liv är underligt...how??
- Vilken kategori av TV-program föredrar du att titta på? Komedi- och/eller dramaserier
- Finns det något du följer du slaviskt? Jadå, många saker...egentligen. Fast datorn gör mig lite mer flexibel; Grey's Anatomy (börjar imorgon...yeey!), Gossip Girl, Desperate Housewives, Criminal Minds..det brukade vara fler...men det går inte så mycket serier nu.
- När och varför stänger du av TV´n? När jag ska sova, eller när jag gör något annat. Konstig fråga ;) Haha, nej men jag tittar inte på tv om jag har något bättre för mig, det är mest under den tiden som jag är så-trött-att-jag-inte-ens-orkar-läsa-en-bok som jag tittar på tv.
- Skulle du kunna leva utan TV, varför/varför inte? Absolut inte!! Aldrig i livet! Varför?? Jag har försökt, och den veckan var HEMSK! Fast jo...det är klart att jag skulle. Men i mitt vardagliga liv skulle jag inte vilja det.
Fy på mig, jag är en dålig bloggare..
Hm..det nya bloggåret har inte inletts speciellt bra. Det är bara mitt fel, jag vet.
Men hur det nu än är så har jag inte haft ork eller lust att blogga de senaste veckorna...Jag vet bara inte varför. Jag älskar bloggen, det gör jag verkligen! Jag har bara inte haft någonting att skriva....eller jo det har jag!
Det kanske är just det. Jag har skrivit mer på min "bok", som det visade sig inte är på långa vägar en bok än, utan mer en 10 sidor lång..ja..vaddå egentligen? Filosofisk text om ingenting.
Men jag bygger, och framförallt, det viktigaste av allt; jag skriver.
Så då vet ni varför jag inte har bloggat. Förhoppningsvis så kommer jag nu att börja göra det lite mer regelbundet...och förhoppningsvis kommer ni att fortsätta titta in här trots min egen dåliga närvaro (jag kan inte beskriva hur glad jag blir när jag ser hur många som faktiskt troget kikat in här efter något nytt! Varenda dag!! :p jag är smickrad.)
Nu ska jag ta mig an alla "tjejsnack" som droppat in i min mejlbox under min frånvaro...och sedan får vi se.
Jag tänkte dessutom upplysa er om att jag nu fortsätter läsa "Krig och Fred" (ni som läste i somras vet att jag började i...hm...juli :P) och att jag har läst ut "Försoning", vilket betyder att jag nu är ännu mer sugen på att se filmen!
För övrigt har jag blivit något besatt av Jane Austen på sistone...så, det var nog allt ;)
Glad to be back
Babyfood
Men hur det nu än är så har jag inte haft ork eller lust att blogga de senaste veckorna...Jag vet bara inte varför. Jag älskar bloggen, det gör jag verkligen! Jag har bara inte haft någonting att skriva....eller jo det har jag!
Det kanske är just det. Jag har skrivit mer på min "bok", som det visade sig inte är på långa vägar en bok än, utan mer en 10 sidor lång..ja..vaddå egentligen? Filosofisk text om ingenting.
Men jag bygger, och framförallt, det viktigaste av allt; jag skriver.
Så då vet ni varför jag inte har bloggat. Förhoppningsvis så kommer jag nu att börja göra det lite mer regelbundet...och förhoppningsvis kommer ni att fortsätta titta in här trots min egen dåliga närvaro (jag kan inte beskriva hur glad jag blir när jag ser hur många som faktiskt troget kikat in här efter något nytt! Varenda dag!! :p jag är smickrad.)
Nu ska jag ta mig an alla "tjejsnack" som droppat in i min mejlbox under min frånvaro...och sedan får vi se.
Jag tänkte dessutom upplysa er om att jag nu fortsätter läsa "Krig och Fred" (ni som läste i somras vet att jag började i...hm...juli :P) och att jag har läst ut "Försoning", vilket betyder att jag nu är ännu mer sugen på att se filmen!
För övrigt har jag blivit något besatt av Jane Austen på sistone...så, det var nog allt ;)
Glad to be back
Babyfood
