1 december

Oj. Jag satt och knappade på datorn, och så plötsligt insåg jag det. Det är december! Tiden går så fort. Snart är det jul!! Och jullov (som jag längtar!)!!

Det börjar bli dags att fixa lite saker nu, innnan man står där och stressar, IGEN (eller...som ALLTID);

1. Julklappar!! (Alltid denna stress! Jag har i år ca 14 julklappar att köpa, och jag vill att var och en ska vara individuellt anpassad och alldeles underbar. Och nej, jag har inte alls höga krav ;) )

2. Nyårsplaner (alla vill göra någonting på nyår, men ingen vill göra nått på nyår. Dvs. ingen vill organicera det. Så, varenda år står man där och undrar vad sjutton man faktiskt ska göra!! Förra året blev det spontanåkning till Tjörn. Vi får väl se vad det kan bli i år...)

3. Kläder till nyår (kan tyckas mycket trivialt, och onödigt, men det är kul. Vad som inte är kul är att dagen innan nyår springa runt i klädaffärer för att hitta en perfekt svart klänning! För övrigt var alla butiker emot mig, eftersom svart tydligen inte var "inne". Det är nyår, vad kan vara mer inne än "den lilla svarta"???)

Så...bara 24 dagar till julafton. Jag önskar faktiskt att jag hade köpt den där chokaldjulkalendern jag tittade på i affären. Bara för att.

God natt, och välkommna till en månad av fest, glitter och mysighet
(kan ni också känna pepparkakslukten i luften? Den kommer med vinden..)

Babyfod

Jag hatar SIBA-reklamerna!!

Ååååh! Jag HATAR dem verkligen! Varje gång jag lyssnar på radio (för jag lyssnar oftast på NRJ) hör jag någon av dem. Jag menar SIBA:s reklamer.

Den som är värst måste ju ändå vara den med Relationsakuten "Du och jag igen". Är det bara jag som framför mig ser ett par i en bil som lyssnar på den, börjar fundera över sitt äktenskap...kanske inte inser det för första gången, men i alla fall tvingas tänka på att äktenskapet är fullkomligt dött.

Sedan säger radio SIBA "Men skit i det, gå in på .se och köp nått kul". 

Vem kom på det här???? Det får väl inte någon att vilja handla på SIBA. Mig får det bara att tänka på hur sjukt materialistiskt vårt samhälle är, och får då mindre lust att handla än om de bara hade sagt "Köp en kamera".
Och de stackarna, vars relation blir förlöjligad och vars problem blir nedvärderade...de vill väl inte heller handla?

Jag kan inte förstå att någon SIBA faktiskt betalat för det här. Det är inte reklam, det är en parodi på reklam.

Om det här är vad som krävs kan jag utan vidare börja arbeta med PR, nu. Det är inte svårt att vara bättre än det här.

Så trött!

Det har varit en lång, lång dag.
Jag är ledsen, men jag är helt slut.

2 timmars matteprov imorron. Där har jag något att se fram emot...
fan också.

Men sen är det äntligen helg!

En fullkomligt utmattad
Babyfood

Tomten

Jag har ett dilemma. Det är inte alls aktuellt, och ligger långt in i framtiden, men det är trots allt ett dilemma.
Ska jag få mina barn att tro på tomten?

Det känns på något sätt grymt att först få barn att tro något som de senare tvingas acceptera har varit ren lögn, och dessutom brukar avslöjandet alltid ske på de mest traumatiska vis (t.ex.pappas lösskägg lossnar), och detta sker ju alltid på julafton. Och jag har svårt att dels se mig själv se in i mitt/mina barns ögon när frågan "Mamma, finns tomten verkligen på riktigt?".

Å andra sidan känns det grymt att beröva barn det där speciella, det som gjorde barndomens jular till något magiskt, något som aldrig riktigt kom tillbaka efter att man fått reda på att tomten inte var på riktigt. Den där ivriga väntan på paketen, vakten vid granen som alltid misslyckades, och presenterna som alltid på något mystiskt vis dök upp precis när man var tvungen att springa på toa...

Själva avslöjandet, då när jag blev helt säker på att tomten absolut inte fanns, kom julen när jag var 5...eller 6. Det var första gången jag faktiskt fick se "tomten" på julafton. Jag såg direkt att det var min kompis pappa, och det var en så förudmjukande upplevelse, att för dem förväntansfulla föräldrarna behöva låtsas att man inte förstod någonting, att sitta i tomtens knä, trots att något skört och barnsligt krossats inom än.

Så, vad ska man göra?

Look out, here I come!

Idag har jag övningskört igen. Det gick faktiskt riktigt bra! (Fast jag fick kärringstopp några gånger...FAN! Jag släpper alltid kopplingen aningens för tidigt...).

Sedan fick jag faktiskt köra hela vägen hem (från industiområdet där vi övningkör). Jag t.o.m. parkerade! Jag är så stolt över mig själv!! :D

Jag körde inte på någon, något och fick inte stopp en enda gång! Men jag måste bli bättre på att växla, speciellt mellan 2:an och 3:an.

Men allt i sinom tid :) Jag klarade i alla fall vänstersvängar, en rondell, en brant backe och massor med farthinder.
 I'm a driving genius!

Se er om lite extra när ni går över gatan :P Annars kanske jag kör på er ;)

Brum, brum
Babyfood

Filmöverdos?

Joo..tänkte bara nämna att jag idag sett ALLDELES för mycket på film. Jag lyckades klämma in (inte hela, men nästan):

1. Dolores Caibourne
2. What a girl wants
3. O brother, where art thou?
4. Familjen är värre


Det var mycket varierat tema och kvalité, men allt som allt mycket underhållande.

(Det ska för övrigt nämnas att jag behövde ta igen mig efter att ha pluggat matte i...4 timmar!!)


Newsflash

Jag har idag kommit underfund med tre saker:

1. Matte är tråkigt, och matte B är faktiskt ganska svårt
2. GP:s recensent vet inte inte vad han talar om
3. Killar är underliga varelser, och man förstår aldrig varför de gör som de gör. 

That's about it...

Imorgon ska jag övningsköra och dansa cha-cha... om jag orkar ta mig upp vill säga...

God natt
Babyfood

Recension av Kents konsert 23/11

Innan konserten sitter fansen och småpratar på golvet. Mer och mer folk droppar in allteftersom. Plötsligt går en ljudtekniker ut på scenen, och alla tjoarförväntansfullt (ett sådant tacksamt jobb det är att vara ljudtekniker åt ett sådant band...tänk att få spontana applåder..).

När sedan ljusen slocknar stiger ljudnivån, och applåderna förvandlas till förväntansfulla vrål. Ut på scenen kommer inte det väntade "förbandet", utan Jocke B. och Co!

Sedan kör dem igång, och stämmningen växer och växer, samtidigt som ljusnivån stiger och stiger, och inte en enda låt är seg. Det här är cardcore-fansen, de som satt och bokade biljetterna precis när de släpptes. De kan alla texter, alla rader, och de sjunger av hjärtans lust.
Jag tror till och med att Jocke blir lite rörd...för han talar till publiken på ett väldigt personligt sätt (vilket han inte brukar göra, i alla fall enligt en viss göteborgare som stod bakom mig i garderobkön).
Enda gången som Jocke (och de andra) inte är på topp är nästan precis i slutet när jag och mina kompisar lyckas få hela publiken att ropa "Socker! Socker!". Jocke skrattar då lite förläget (ungefär som Per Gessle gjorde när publiken sjöng "Sommartider" på Ullevi). Den har de uppenbarligen inte repat in (varför är den aldrig med? Den är ju en av fansens favoritlåtar!)
Publiken hålls i masspsykos under hela showen. Ja, det är en show, och gruppen bjuder på sig allt vad de har. Masspsykosen släpper inte förrän den når klimax, hela salen, alla 30-åringarna sjunger med 14-åringarna "Vi ska alla en gång dö...!", i ett regn av guldkonfetti.

Mycket bättre än så blir det inte! (Fast jag hade velat ha lite andra låtar...). Hade Socker varit med hade den här konserten varit en 5:a.

(För att än en gång citera denne göteborgare "Det var en av dem bästa konserterna någonsin! Åtminstone topp 2!", varefter vi frågade vilken som var den bästa. "2002 vid Röda Sten". Ja, där hör ni.)

BBBB+

image39

Kentkonsert imorgon!

Det ska bli så kul!!!!

Kent i Lisebergshallen!

Jag började lyssna på Kent precis efter förra turnén...och som jag har längtat efter att få se dem spela live!

Jag hoppas bara att de kör många bra låtar. Några gamla låtar. Inte bara från den nya skivan...dem har jag inte ens hört (inte alla i alla fall).

Låtar jag vill höra:
Socker
Stoppa mig juni (Lilla ego)
Kevlarsjäl
Sundance Kid
Ingenting
(men den är ju given)
Hur du fick mig att älska dig

Ja..och säkert några andra. Fast det blir nog mest låtar från nya skivan..och typ "Kärleken väntar".
Men kul kommer det definitivt att bli. Synd bara att Lotsi inte kan följa med, men hon är upptagen med annat (de ska ha klassfest :P).

Det var en gång för så länge sen
Du och jag slogs mot dumheten
Vi följdes åt till våra drömmars stad
Vind i håret och vår sikt låg klar

Vi visste allt pojkars övermod
Ett farligt vapen var vår blinda tro
Det var en gång i ett annat liv
Ett annat dom mot ett annat vi och jag

Hör du mig
Hör du mig
Kan du höra mig
Hör du mig
Hör du mig
Allt det här är för dig
Hör du mig
Hör du mig
Kan du höra mig
Allt vi sagt allt vi gjort
Blev en sång för dig

Ambitionen var ett långsamt gift
Du höll ut länge men du föll till sist
Och jag den svage jag står ensam kvar
En sista rest av en utdöd art

Hör du mig
Hör du mig
Kan du höra mig
Hör du mig
Hör du mig
Allt det här är för dig
Hör du mig
Hör du mig
Kan du höra mig
Allt vi sagt allt vi gjort
Blev en sång för dig

Ammunition tog slut till sist
Nu kan ni kalla mig the Sundance Kid
Den fria viljan var vår tonårsdröm
Men vi är bara instinkt bara djur och allt är lögn

Hör du mig
Hör du mig
Kan du höra mig
Hör du mig
Hör du mig
Allt det här är för dig
Hör du mig
Hör du mig
Kan du höra mig
Allt vi sagt allt vi gjort
Blev en sång för dig

Babyfood-bloggen fyller 6 månader!

Så underligt det känns. För sex månader sedan snubblade jag in på blogg.se, och skrev mina första trevande rader. Bloggen har inte riktigt blivit det jag trodde, men det blir sällan de saker vi föresätter oss att göra...

Jag tror att det var vid 3 månadersjubileet som jag lovade att jag nu skulle vara nöjd med det jag skriver. Det är jag inte. Men jag skriver! Jag känner hur det kliar i fingrarna, hur orden flödar genom kroppen, och ut i fingerspetsarna. 

Bloggen har gett mig hopp. Jag har också lärt mig mycket om mig själv, det gör man alltid när man tvingas sätta ord på sina tankar. Det är en av anledningarna till att jag älskar att skriva.

Samtidigt har jag lärt mig mycket om hur det är att skriva professionellt. Man tvingas sålla. Man tvingas välja vad som är värt att lämna ut, och vad som är för personligt. Det är en svår balansgång, för det som är mest intressant är också det som oftast är mest personligt.
  Varför gör vi det egentligen? Varför lämnar vi ut våra tankar och liv till okända människor? Är det verkligen bara bekräftelse som driver oss att dag efter dag återkomma?
Jag tror faktiskt inte det. Jag tror att det är något större. Det finns något fantastiskt att anonymt få lämna ut sina innersta tankar, för att de då värderas i sig själva, och inte genom vem du är.

Det är det jag älskar. Det är det som driver mig.
Fast samtidigt vill jag att folk ska veta mitt namn...tanken på att ha en psuedonym är ingenting som tilltalar mig.
Så kanske vill jag ha bekräftelse...men bara lite.

Mina kära läsare, jag vill tacka er. För den bekräftelse jag får, och för dem tankar ni tar till er. Ni är underbara.

Babyfood

Öppet hus

Är precis hemkommen från skolan (!). Vi hade Öppet Hus för niorna (och förhoppningsvis, de blivande 1:orna). Rektorn pratade, vi elever fick svara på frågor..och sedan guida runt niorna och deras föräldrar.

Det var sjukt jobbigt! Hur mycket finns det att säga liksom? (vi fick dessutom vara 1 och 1 eftersom det kom så mycket folk!) "Det här är datasalen...den är ju kanske inte så fin..men den finns här..."

Och den ende som frågade någonting (nästan) var en pappa som bara ville få mig att snacka skit om skolan...sådär förtroligt ni vet..."ja..vad är egentligen det..lite sämre kanske man skulle kunna säga?" Och jag kan faktiskt inte komma på något!
Trapporna kanske...min svenskalärares pms (men det sa jag inte! :p). Bratsen...fast...inte egentligen. Det är inte bratigheten som stör mig, utan att många av tjejerna är så blåsta (och vissa av killarna..). Men det har ju inte med skolan att göra.

Resultatet var att han trodde att jag blivit hjärntvättad..eller hotad till döden.

Men men.

Nu är jag så sjuuuuukt trött. Jag vill bara sova. Fast endå inte.

Svenskaprovet gick sådär...det var så svårt! Och jag svarade helt uppåtväggarna fel på frågan hur många morfem ordet rhododendron består av. Men är det överhuvudtaget relevant kunskap?? (Det pinsama var att mitt svar var så tydligt..och att jag i det, tydligen, hävdar att "Den" inte är ett svenskt ord, eftersom jag glömde det....

Aja...slutet gått allting gått...
Jag kommer inte att gå på det Öppna Huset på onsdag i alla fall. Då ska jag rida istället!

Det gick bra, men lite besviken är jag. Mässan var så mycket roligare!

En trött, besviken, men nöjd (och som har ätit mossaka...på Zorba)
Babyfood

Thanks for hanging in there

Jag har inte haft någon inspiration på sistone. Eller tid. Jag lovar att det ska bli bättre!
Jag vill tacka för att ni faktiskt klickar er hit, dag efter dag...varför vet jag inte. Men ni ska veta att jag uppskattar det.

Vi får hoppas att jag snart får lust att skriva...och får något vettigt att skriva om.

Nu ska jag faktiskt snart äta thaimat! :D

Babyfood

Bombhot, Nixon och Idol

Nu är jag hemma och ska snart sova.

Kvällen var i alla fall mycket lyckad (faktiskt! :) ) Har dock lite ont i magen efter all mat, och fruktsallad...

Sammanfattning:
Fondue är gott
G:s hund är supersöt (han heter Nixon och kan förutspå mens...ja, alla har ju olika talanger..)
Svenska folket kan inte rösta...hur fan kunde Mattias åka ut, när Andreas finns???

Nu älsklingar ska jag sova

Många pussar
Babyfood

Just det, bussarna var försenade eftersom centralstationen blivit bombhotad! Scary...(även om det inte var någon bomb...). Gbg börjar bli riktigt farligt...med bombhot, gangsterbråk och dimma...

God natt!

Fondue och lite annat

Ska man inte ha turdagar efter otursdagar? Idag har faktiskt varit en ganska härlig dag, fast inte riktigt en lyckodag kanske..

Hade dubbeltimme i gympa (vi dansade) och franska och engelska (på franskan gjorde vi inte så mycket...det gör vi aldrig, och på engelskan pratade vi om Martin Luther King).

Ikväll ska jag på middag hos en klasskompis...det blir jag, L och hon. Och hennes föräldrar.
Vi ska äta fondue.

Vi får se hur det blir...En Alladin-låda har i alla fall införskaffats, som ice-breaker.


Helvetesdag (och Laserdomepinsamheter...)

Oj då. Fy skäms på mig. Nu har jag inte skrivit på bloggen på ett bra tag. Idag är jag egentligen för trött...men jag måste skriva om den här jäkla dagen innan jag går och sover....

Det har varit en sjukt jobbig dag, en evighetsdag där man vet att allting troligtvis kommer att gå åt helvete..!

06:00
Den jäkla väckarklockan ringer

07:45 Nyduchad (dvs med blött hår), stressad och allmänt grinig springer jag till bilen för att hinna till skolan. 

11:00-11:50 Förlorar damen när jag spelar schack mot E, på samma korkade sätt som förra gången! Han retar mig för det i flera timmar (och lär fortsätta med det imorron ;) )

13:15-14:00 Laserdome med klassen! Det var iof skitkul, men det var däremot så lagom kul när vi fick reda på poängen. Ni kan ju gissa vem som var sämst i klassen... - 2200 poäng! Jag förstår inte ens hur det är möjligt! Den som var näst sämst fick - 380! Det är inte ens roligt!!!! Så sedan blev jag mobbad för det resten av dagen... (jag tror endå att det var nått fel på mitt vapen..:P eller min väst...) 

15:10-16:50 Historia C-prov! Jävla helvetesprov som inte hade någonting att göra med någonting som vi har läst!!! Och dessutom hade vi vikarie, så man kunde inte ens fråga hur läraren egentligen tänkt..!

17:00-17:18 Lotsi är sen och vi kommer inte iväg förrän nu!

17:50 Vi rusar in på danslektionen, 20 minuter sena, och tvingas sedan dansa utan att värma upp! (första övningen är en stretchövning! Aj!)

20:00 Efter att ha ätit gör jag engelskaläxan.

21:00 ... Planerar jag att titta på Gossip Girl och bara slappa. Fy fan för den här dagen säger jag bara!
(Svär jag mycket förresten? Jag gjorde inte det förrut, men de senaste åren har jag börjat svära mer och mer...:S)


Så...det var en liten update på min helvetesdag. Hoppas den varit bättre för er!

En riktigt vacker bok?

Jag vill läsa en bok som är skriven av en poet. Av någon som leker med ord, och vars meningar låter som kaskader av vatten, där varje ord är en liten skimmrande vattendroppe.

Jag vill läsa en bok vars text är skriftens musik. Har ni några förslag?

Facebook

Hittade den här krönikan på GP:s hemsida, och den gjorde mig väldigt lycklig. Som något av en Facebook-junkie med många anti-Facebook vänner förstår jag precis vad hon känner.

Och jag håller verkligen med. Jag tycker att det är fantastiskt att jag kan hålla koll på vad barndomskompisen i Skellefteå håller på med, och framför allt, räkna hur många bekanta jag faktiskt har! Jag tror inte att man inser hur mycker folk man faktiskt känner förrän alla skaffar facebook!

Och appropå det här med att inte äga sina bilder...och att det kan dyka upp lite varstans...det vet väl alla som lägger ut sina bilder på nätet? Jag lägger inte ut bilder som jag inte skulle klara att se i en skvallertidning om 10 år. Förresten är allting farligt, folk kan bryta sig in i ditt hus och sno dina hemvideoband också (var det inte så Paris hamnade på nätet?). Så lev lite farligt och dela med dig av ditt liv ;)

Blir medlem här och se vad allt snacket egentligen handlar om!


Living on the edge
Babyfood

Idag är det fars dag!

Jag skulle ju planera det här. Men så blev det som det alltid blev.
Jag vaknade 11, fick kasta på mig kläderna (ovanpå pyjamasen) och springa till ICA, där jag införskaffade blommor, berlinermunkar (som inte ens var goda...:( ) och två filmer.

Väldigt sista minuten, men pappa var väldigt överseende och åt snällt den äckliga munken..:P Filmerna blev "Rosa Pantern" (mest för att jag tror, eller trodde att pappa gillar sådana dumma, klanthumor filmer...men det kanske han inte gör?) och "Good Bye Lenin" (för att jag tyckte att den verkade bra).

Jag hatar sådana här högtider! Nästa gång ska jag vara förberedd...

(Jag vet att jag alltid säger det, men i år är jag ändå på bättringsväg ;) Jag har faktiskt börjat fundera på julklappar redan nu! Visst är jag duktig! :P)

Grattis på Fars Dag alla pappor där ute, och lycka till alla ni barn!

image38

Candy makes the world go 'round

Hm..det blev ingen Thai-mat igår...

Ikväll blir det i alla fall filmkväll. Jag ska bege mig till stan nu, men först ska godis och dricka inhandlas. Utan det blir det ju ingen riktigt filmkväll ;)

Jag har kommit på att ingenting är så underbart som fruktgodis (som typ fiskar). Alla mina kompisar säger alltid att jag äter "barn"-godis. Men det är ju det som är gott!

image37

Hur smart är du?

Hittade ett ganska roligt test på nätet.
Det enda problemet är att jag inte kan tillräckligt mycket om Amerika...

Hur smart är du?

How smart are you?
Am-I-Dumb.com - Intelligence Test

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0