Babyfood-bloggen fyller 6 månader!

Så underligt det känns. För sex månader sedan snubblade jag in på blogg.se, och skrev mina första trevande rader. Bloggen har inte riktigt blivit det jag trodde, men det blir sällan de saker vi föresätter oss att göra...

Jag tror att det var vid 3 månadersjubileet som jag lovade att jag nu skulle vara nöjd med det jag skriver. Det är jag inte. Men jag skriver! Jag känner hur det kliar i fingrarna, hur orden flödar genom kroppen, och ut i fingerspetsarna. 

Bloggen har gett mig hopp. Jag har också lärt mig mycket om mig själv, det gör man alltid när man tvingas sätta ord på sina tankar. Det är en av anledningarna till att jag älskar att skriva.

Samtidigt har jag lärt mig mycket om hur det är att skriva professionellt. Man tvingas sålla. Man tvingas välja vad som är värt att lämna ut, och vad som är för personligt. Det är en svår balansgång, för det som är mest intressant är också det som oftast är mest personligt.
  Varför gör vi det egentligen? Varför lämnar vi ut våra tankar och liv till okända människor? Är det verkligen bara bekräftelse som driver oss att dag efter dag återkomma?
Jag tror faktiskt inte det. Jag tror att det är något större. Det finns något fantastiskt att anonymt få lämna ut sina innersta tankar, för att de då värderas i sig själva, och inte genom vem du är.

Det är det jag älskar. Det är det som driver mig.
Fast samtidigt vill jag att folk ska veta mitt namn...tanken på att ha en psuedonym är ingenting som tilltalar mig.
Så kanske vill jag ha bekräftelse...men bara lite.

Mina kära läsare, jag vill tacka er. För den bekräftelse jag får, och för dem tankar ni tar till er. Ni är underbara.

Babyfood

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0