Jonas we love you!

Wow. Det var... underbart. Jag fascineras så av hans förmåga att ena stunden få människor att kikna av skratt, och andra att vara på gränsen till tårar. Bara Jonas kan först dra snuskiga skämt om Klas Klättermus, och några sekunder senare för en knäpptyst sal berätta om sin demenssjuka mamma.
  Gränserna mellan skämt och allvar blir suddiga, och ändå dubbelt så tydliga...

Och han pratade med mig! Precis som jag trodde såg han mig i publiken när han frågade om det fanns några "barn" i publiken. Följande ordväxling följde:

Jonas Gardell: Du ser inte så gammal ut. Hur gammal är du?
Jag: Jag?
Jonas Gardell: Ja
Jag: 16
Jonas Gardell: Vad heter du?
Jag: Anna

Sedan hittade han ytterliggare några som var 15 i publiken, men vilkas namn han hade svårt att uppfatta. Det blev istället Kanin och Tandsten ("kanin" skulle egentligen ha varit Janine, men Tandsten har jag ingen aning om...).

Sedan pratade han med oss under hela föreställningen...bland annat sa han, medan han tittade mig djupt i ögonen:

"Ordspråk är skit. Jag menar Som man bäddar får man ligga. Som man bäddar får man ligga. Det är ju för fan bara att gå upp och bädda om!"

Så, det var roligt. Mycket, mycket roligt. Och vad han än säger själv så har han visst "det". Fortfarande. Det här kan vara något av det bästa han har gjort! Så gå och se "Tillfällig gäst i ditt liv" nu!

Nu ska jag titta på film, och sedan ska jag drömma om Jonas dansande iklädd ett mjölkpaket och med en midsommarstång på huvudet.

Sov gott
Babyfood

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0