Fuck!

Okej, vi har nu fått bevis för min Alzheimer light. Eller för att min hjärna inte fungerar när jag är trött...
Runt kl 23 igår fick jag ett SMS. Då tänkte jag, "usch va jobbigt, tänk om de sms:ar mer under natten. Jag vill ju sova", och stängde av min mobil.

"Noooo!" vad var jag tänkte när jag på morgonen satte på mobilen och möttes av frågan "Pinkod?". Där tog sagan om den söndriga mobilen slut.

Nu har jag fått föra över mitt kort till en gammal skruttig 3310 (åh, jag har förflyttats till stenåldern!), och har numera inga av mina sms, telefonnr. eller något annat.

Men det går i alla fall att kontakta mig...

Älskade F500i, vila i frid (på mitt skrivbord...)

En mycket ledsen
Babyfood

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0