Jonsered-bussen, Allum och handikapp på ICA
Hallå allesammans. Är just hemkommen från stan där jag har sagt ett (nästan) tårdrypande farväl av Elin. Vi kommer inte att ses på 2 hela veckor.
Vi har varit på äventyr. En gång för länge sedan (ca 1 år) var vi sugna på lite äventyr. Så vi satte oss resolut på busshållplatsen, tror vi var vid Svingeln. Vi skulle ta första bussen som kom. Det blev Jonsered bussen.
Nu tog vi aldrig den, utan den dagen slutade i stället med att vi gick på Världskulturmuséet och solade utanför Universeum...(har vackert fotobevis på att vi turistat i Göteborg, på Elins mobil). Men Jonsered-bussen har för alltid förblivit en symbol för äventyr.
Bild tagen av mig! (mannen till vänster var mycket trevlig. Han skrattade och ville att jag skulle ta kort på hans kompis, och tyckte inte alls jag var konstig som tog kort på en buss (alternativt okända människor).
Idag har vi åkt med den! Visserligen bara en hållplats, men ändå. Vi åkte till Allum ("nyöppnat" köpcentrum i Partille, för stockholmare och andra typer :P). Jag har faktiskt inte varit där än.
Först tittade vi i alla de gamla vanliga klädaffärerna, men det tröttnade vi ganska snart på...så vi gick in på ICA Stormaknad istället. Där placerade vi Elin i en kundvagn som kördes av mig, och så åkte vi runt...och det vi ville köpa la vi på Elin.
En mycket underlig "tant" som delade ut gratis smakprov frågade mig en underlig fråga när jag skulle hämta smakprov till mig och Elin.
Hon sa (sneglandes på Elin, som jag parkerat en halv meter bort):
"Skall din handikappade vän också ha?"
följt av
"Behöver hon en sked, eller kan hon äta med fingrarna?"
Är det någon mer som tycker att detta inte var politiskt korrekt?? Ingen mer än jag som blev upprörd? (jo, lilla handikappade Elin förstås).
När jag sedan slängde papperstallrikarna la hon också till:
"Smakade det bra?" Jag svarade ja. "Det var väl tur". Det var väl tur!? Öhm..va?
Vi lämnade i alla fall ICA och dess konstiga personal med 1 paket Mumin-kex och 1 Daim tårta, inte längre speciellt djupfryst.
På bussen hem satt vi och åt lite av tårtan, direkt ur paketet, med hjälp av två plastskedar vi strategiskt snott från den icke PK människan. Det var underbart gott!
Sedan träffade vi J på Vanilj, snackade lite skit, åt köttpaj, pratade om lite trevliga saker...och sedan satt jag och Elin på en bänk vid Domkyrkan och väntade på min käre far, som än en gång var sen.
Vi tog massa flumkort, och våra skratt hördes långt bortom Grönsakstorget och över hela Kungsgatan...det var väldigt trevligt.
Sedan var vi tvugna att säga hej då. Efter en lång kram och ett "jag kommer börja gråta"- från Elin (jag var stark och cool. Eller nånting ;) ) så skildes vi åt.
Nu kommer vi inte ses mer...på ett tag. Jag åker iof på söndag, men mamma skall kidnappa mig till packning, tvättning och andra fullkomligt ointressanta sysslor...
Vi har varit på äventyr. En gång för länge sedan (ca 1 år) var vi sugna på lite äventyr. Så vi satte oss resolut på busshållplatsen, tror vi var vid Svingeln. Vi skulle ta första bussen som kom. Det blev Jonsered bussen.
Nu tog vi aldrig den, utan den dagen slutade i stället med att vi gick på Världskulturmuséet och solade utanför Universeum...(har vackert fotobevis på att vi turistat i Göteborg, på Elins mobil). Men Jonsered-bussen har för alltid förblivit en symbol för äventyr.
Bild tagen av mig! (mannen till vänster var mycket trevlig. Han skrattade och ville att jag skulle ta kort på hans kompis, och tyckte inte alls jag var konstig som tog kort på en buss (alternativt okända människor).
Idag har vi åkt med den! Visserligen bara en hållplats, men ändå. Vi åkte till Allum ("nyöppnat" köpcentrum i Partille, för stockholmare och andra typer :P). Jag har faktiskt inte varit där än.
Först tittade vi i alla de gamla vanliga klädaffärerna, men det tröttnade vi ganska snart på...så vi gick in på ICA Stormaknad istället. Där placerade vi Elin i en kundvagn som kördes av mig, och så åkte vi runt...och det vi ville köpa la vi på Elin.
En mycket underlig "tant" som delade ut gratis smakprov frågade mig en underlig fråga när jag skulle hämta smakprov till mig och Elin.
Hon sa (sneglandes på Elin, som jag parkerat en halv meter bort):
"Skall din handikappade vän också ha?"
följt av
"Behöver hon en sked, eller kan hon äta med fingrarna?"
Är det någon mer som tycker att detta inte var politiskt korrekt?? Ingen mer än jag som blev upprörd? (jo, lilla handikappade Elin förstås).
När jag sedan slängde papperstallrikarna la hon också till:
"Smakade det bra?" Jag svarade ja. "Det var väl tur". Det var väl tur!? Öhm..va?
Vi lämnade i alla fall ICA och dess konstiga personal med 1 paket Mumin-kex och 1 Daim tårta, inte längre speciellt djupfryst.
På bussen hem satt vi och åt lite av tårtan, direkt ur paketet, med hjälp av två plastskedar vi strategiskt snott från den icke PK människan. Det var underbart gott!
Sedan träffade vi J på Vanilj, snackade lite skit, åt köttpaj, pratade om lite trevliga saker...och sedan satt jag och Elin på en bänk vid Domkyrkan och väntade på min käre far, som än en gång var sen.
Vi tog massa flumkort, och våra skratt hördes långt bortom Grönsakstorget och över hela Kungsgatan...det var väldigt trevligt.
Sedan var vi tvugna att säga hej då. Efter en lång kram och ett "jag kommer börja gråta"- från Elin (jag var stark och cool. Eller nånting ;) ) så skildes vi åt.
Nu kommer vi inte ses mer...på ett tag. Jag åker iof på söndag, men mamma skall kidnappa mig till packning, tvättning och andra fullkomligt ointressanta sysslor...
Kommentarer
Trackback
